Motorbåtens historia


Stegbåt/Hydroplanbåt

År 1911 lanserade ingenjör Carl Skåneberg Sveriges första stegbåt.
Den hade ett trappsteg tvärs över botten. Avsikten med detta steg var att minska den våta ytan och därmed även friktionen.

De streckade områdena är den våta ytan vid planande stegskrov

Våt yta stegbåt

När man uppnådde den fart där båten lyfte, höjdes stäven och den började plana på vattenytan och blev hängande på två linjer tvärs över botten. Den förliga linjen omedelbart framför steget och den akterliga längst ut i den flacka utplanade aktern. Allt däremellan var luft som rusade in från sidorna. Resonemanget visade sig vara riktigt och fullkomligt revolutionerande. Det var inte alls nödvändigt att göra båtarna långa och smala längre, tvärtom kunde längden vara måttlig och bredden stor.
 
År 1912 var målet för en internationell motorbåtsregatta förlagt i Vaxholm och där kunde man se vad Europa kunde prestera av motorbåtar. Där fanns allt ifrån stora dubbelmastade salongsbåtar som låg ankrade ute på fjärden till den 6 cylindriga fotogendrivna motorracern Ormen och naturligtvis den armada av svenska båtar som mött upp till evenemanget.
Här kom ingenjör W. Rönnström med en 6 cylindrig Thornycroftbåt. Motorn hade en cylindervolym på 12 liters och presterade 75 hästkrafter vid 700 varv, och denna kraft drev fram båten med en fart över 30 knop!
   Thornycroftbåten hade ett brett bärande plan föröver med mycket liten infallsvinkel mot vattnet, teorin ansåg att 3 graders vinkel skulle vara den bästa. På en tredjedel av längden förifrån låg steget i botten och för att dra in luften var sedan skrovet uppslitsat i sidorna. Akterskeppet var för att vara på en racerbåt förhållandevis avsmalnat.
   Då båten gick plöjde den upp två vita vingar på sidorna om bogen men hade bara skum som kölvatten.
Vatten strömning stegbåt
De följande åren blev en tid av stort intresse för racerbåtssporten.

Så kom första världskriget och satte stop för allt lekande med så dyrbara och svåråtkomliga leksaker. År 1916 tillfördes dock den svenska motorbåtsflottan, eller lackdäcksflottan som man hörde den kallas för, en hel del stora salongsbåtar och motorkryssare beställda av kristidens många nyrika. Nödåret 1918 tog definitivt kål på denna företeelse, hela motorbåtsutvecklingen stagnerade. Den kom inte igång igen förrän 1923 då forskningarna som gjorts under kriget i Tyskland och England på att få fram snabba ubåtsjagare började tillämpas på den civila motorbåtsutvecklingen.

Man hade alltså fått fram ett båtskrov som genom sin egen fart till stor del kunde drivas upp på vattenytan, endast stödpunkterna vid steget och kraftcentrum kring akterskeppet arbetade i vattnet. Detta lät högst förträffligt och hade utan tvivel varit det också, om bara vattnet alltid hållit sig oföränderligt stilla. Men som bekant gör det så bara i undantags fall. För det mesta blåser det på sjön, och då går det också vågor. Den här båten visade sig arbeta som en bångstyrig häst vid minsta sjögång. I början klarade man av problemet inomskärs genom att göra båtarna större och tyngre.
Och i Sverige under 20-talet byggdes av våra dåvarande miljonärer flera sådana racerbåtar, med även för våra nutida begrepp fantastiska fartresurser.

Heincke hade 1922 en Thornycroft som gick 37,5 knop.

1924 byggdes åt Erik Åkerlund den berömda Sea-Song.
Båten var drygt 8 meter lång, 2 meter bred och var utrustad med en maskin på 200 hästar. Topfarten blev 42 knop. Båten totalförstördes tyvärr i en varvsbrand 1953. SeaSong 1924
SeaSong
Konstruktör: Ruben Östlund


Sedan kom Ivar Kreuger 1928 med sin Svalan

Svalan 1928 11,4 meter lång och 2,6 meter bred med ett deplacement på nära 5 ton. Med sin 650 hästars maskin kom den upp i otroliga 52 knop!
Svalan
Konstruktör: Ruben Östlund

Det komplicerade byggnadssättet och det faktum att det var svårt att få dem att hålla tätt gjorde att denna bottenkonstruktion så småningom övergavs. Man hade nu även börjat laborera med rena v-bottenbåtar. Och vid det här laget hade också motorerna utvecklats så långt att kraften ändå räckte till, trots större våt yta.
Bakåt   Nästa